This is it.

Fick ett mail idag, som kändes lite som ett slag i magen.
Mycket pga bloggen. Vilket ska ändras. Jag vill inte uppfattas som oansvarig och oseriös, vilket jag gör i bloggen, men det var aldrig tänkt att det som står här skas på allvar. Jag har aldrig tänkt på hur folk som inte känner mig kan tolka det jag skriver.
Tydligen så framstår jag som en person som jag inte alls är i verkligenheten, och det kändes otroligt pinsamt att få höra. Så från och med nu blir det min seriösa sida här på bloggen. Jag vill inte riskera flera tråkiga misssöden för mina "ovårdade" ord. Tyvärr så fick två trevliga människor en helt annan syn på mig, vilket känns trist.

Så jag säger nu istället Välkommen till Jessicas seriösa värld.


I måndagsnatt blev både jag och Marcus dåliga. Vi misstänker magsjuka, mest synd var det om Marcus eftersom han blev sjukast. Som tur så höll det bara i sig under natten men hela tisdagmorgonen var vi sängliggandes.
Sprite är ett måste när man är sjuk, sedan jag var liten har mamma gett mig sprite att dricka så jag kopplar sprite som sjukdricka. Som den zombien jag var den då tog jag på mig jackan och brillorna som täcker halva ansiktet så att folk inte skulle se att jag såg ut som sju svåra år och gjorde mitt bästa för att komma till affären levande.
Vilket var ytterstsvårt eftersom det var is mer eller mindre hela vägen fram.
Av någon anledning beslöt jag mig för att inte ta bussen (vilket iofs bara hade varit 2 hållplatser), det var nog för att jag fick för mig att lite frisk luft att skulle göra mig till människa igen. Men ack så fel jag hade. Det var kallt och eländigt och huvudvärken blev värre. Hann knappt plocka upp alla varor innan jag däcka i sängen.
Men det var skönt att vakna upp och få i sig lite frukost imorse. Hade köpt honungsmelon, vindruvor och yoghurt, väldigt trevligt att äta till frukost. Dock är det det enda vi har fått i oss.
Ska försöka övertala Marcus, som förövrigt är världens absolut bästa karl som inte blev sur på mig för dagens missförstånd(tack), att äta entreôte som vi har i kylen -yes, vi kan leva fancy ibland- och ta ett glas vin på det.
Det skulle sitta fint med finmiddag som plåster på såret.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0